De fem jag möter i himmelen
Eftersom jag är i Windsor, England hela denna veckan blir det lite glesare mellan inläggen. (Och kanske lite tätare mellan pub-besöken...)
På Arlanda köpte jag som vanligt en engelsk pocketbok så jag skulle kunna smörja de engelska språkcellerna på vägen hit. Boken heter The five people you meet in heaven. Författare är Mitch Albom, en ny bekantskap för mig.
Boken börjar med slutet. Man får följa en 83-årig maskinskötare på ett nöjesfält under hans sista timme i livet. Sedan visar det sig att himmelen är en plats där han får möta 5 personer som berättar om sina möten med honom och ger honom en möjlighet att bättre förstå sitt jordeliv. En del av dem har stått honom nära, andras liv har varit tätt sammanflätade med hans utan att han ens känt till dem.
Jag kan naturligtvis inte veta vilka fem jag skulle få möta om det var jag som precis hade dött, men det är intressant att fundera över den motsatta rollen. Vem skulle jag kunna berätta för om en viktig händelse som de inte är medvetna om, om det var de som dog och jag som hade något att lära dem om deras liv? När har någon ändrat mitt livsöde utan att vara medveten om det? När jag har ändrat deras?
Jag kan inte låta bli att tänka på Ragnar i sammanhanget. Hade inte han och M råkat åka samma tunnelbana den där dagen för 6 år sen så hade hon aldrig dykt upp för att teckna bilder till mina skämtidéer några vecka senare. Jag tror och hoppas han vet vad det betydde. Men för säkerhets skull kanske jag ska berätta det för honom innan vi möts i himmelen...
På Arlanda köpte jag som vanligt en engelsk pocketbok så jag skulle kunna smörja de engelska språkcellerna på vägen hit. Boken heter The five people you meet in heaven. Författare är Mitch Albom, en ny bekantskap för mig.
Boken börjar med slutet. Man får följa en 83-årig maskinskötare på ett nöjesfält under hans sista timme i livet. Sedan visar det sig att himmelen är en plats där han får möta 5 personer som berättar om sina möten med honom och ger honom en möjlighet att bättre förstå sitt jordeliv. En del av dem har stått honom nära, andras liv har varit tätt sammanflätade med hans utan att han ens känt till dem.
Jag kan naturligtvis inte veta vilka fem jag skulle få möta om det var jag som precis hade dött, men det är intressant att fundera över den motsatta rollen. Vem skulle jag kunna berätta för om en viktig händelse som de inte är medvetna om, om det var de som dog och jag som hade något att lära dem om deras liv? När har någon ändrat mitt livsöde utan att vara medveten om det? När jag har ändrat deras?
Jag kan inte låta bli att tänka på Ragnar i sammanhanget. Hade inte han och M råkat åka samma tunnelbana den där dagen för 6 år sen så hade hon aldrig dykt upp för att teckna bilder till mina skämtidéer några vecka senare. Jag tror och hoppas han vet vad det betydde. Men för säkerhets skull kanske jag ska berätta det för honom innan vi möts i himmelen...
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home