Med andra ord

Det är inte alldeles lätt att recensera uppsamlingsheatet i melodifestivalen, den så kallade Andra Chansen. Där spelar de ju upp en repris av varje bidrag från dess deltävling, och dem har vi ju redan recenserat.

Jag måste alltså hitta en annan vinkel. Om jag hade varit lagd åt samma språkligt intelligenta håll som min namne Håkan Kjellerstrand hade jag kanske skrivit något i den här stilen ikväll:

Kortaste bidraget är Roma med fyra bokstäver fördelade på sitt enda, antika ord (eller egentligen stadsnamn, om vi ska vara riktigt noggranna). Här är en enkel tabell som visar frekvensen av olika antalet ord i titeln, och även genomsnittligt antalet bokstäver per ord.

Ord i titeln : Antal bidrag : Bokstäver
1 : 2 : 6
2 : 1 : 5,5
3 : 2 : 4,17
4 : 1 : 4,5
5 : 1 : 4
6 : 1 : 4,17

Trenden är alltså att bidrag med riktigt fåordig titel smäller in lite fler bokstäver per ord. Har du tänk på det, Bert?

Eftersom jag inte är intellektuell på riktigt den nivån så får jag göra som så många andra och istället kommentera deltagarnas kläder.

Generellt sett kan man säga att det är mycket svart, rött, orange och guld i år, med något enstaka undantag i himmelsblått för att bekräfta regeln. Alla stylister försöker också hitta på något helt nytt. Om de lyckas kanske vi får se något av följande på stranden i San Tropez i sommar.

• Alcazar presenterar den klassiska bröstskölden, kompletterat med den inte fullt så klassiska njurskölden.


• Linda Bengtzing gör ett strålande framträdande, vilket understryks av hennes orange-röda linne format som en varning för radioaktivitet. Det skulle kunna tyda på att det blir mycket P3 för henne i vår.


• Ni som läst mina tidigare recensioner vet redan vad jag tycker om Josefin Nilssons klänning. Den dubbla slitsen gör att hon ser ut att ha en haklapp, fast mellan benen. Kanske inte snyggt, men nytt.


• Cameron (han med den kortaste titeln ni vet) tar oss med sin kostym direkt tillbaka till bronsåldern. Tyvärr har han använt så mycket tyg att det knappt blev något över till körtjejernas kjolar.


• NaNa har helt lämnat kjolen hemma och förlitar sig på att höga stövlar ska räcka. Kompletterat förstås av den långhåriga skalpsamling som hon fått låna av sin kompis Galna Buffeln.


• LaGaylia sjunger sin tryckare i en klänning som hämtad från filmen Mars Attacks. LaGaylias version är dock sydd av svarta nylonstrumpor, vackert dekorerade med zebrablomigt tyg upptill.


• Mattias Holmgren hade ingen stylist så han klippte itu sin himmelsblå favoritfåtölj till kavajen. Och dess fotpall i silversammet till brallorna. Kosackstövlarna till trots får vi tyvärr inte se någon motsvarande dans.


• Slutligen har vi Katrina och Bo utan namn, hon med en krage som hon snott från den elaka häxan i norr och han med den där sortens rockstjärnekläder som börjar med ett smatterband till gitarren.

I själva tävlingen var det precis som jag misstänkte de snabba låtarna som fick flest röster. Om Magnus Carlsson tappat håret till finalen på lördag vet vi att de patenterade bröstplåtarna inte var av bly, och därmed inte kunde ge tillräckligt skydd mot Linda Bengtzings farliga utstrålning. Själv sitter jag fortfarande och drömmer om zebrablommor...