Han som ska göra't

Jag tycker om att vara kreativ! En del lever för spänningen, för de stunder då man känner adrenalinet rusa genom kroppen. Så inte jag. Min kära familj har visserligen sett till att jag får min beskärda del genom att ge mig ett fallskärmshopp i 40-årspresent, och det känns förstås jättespännande (hej hej bröder!) men det som verkligen får mig att gå igång är när jag får spåna och fundera och komma med idéer.

Nu ska vi till exempel skaffa en ny anslutning från vårt kontor till europakontoret i England så att vi äntligen kommer åt alla resurser på företagets interna nät. Jag hade inga problem att komma på tusen skäl till varför det var bra att vi skaffade en sån förbindelse, det är så mycket mer vi kan göra, eller göra bättre, när vi kommer med på banan.

Men så är det ju det här med vem som ska göra jobbet. Jag tycker som sagt om att vara kreativ men jag har aldrig sagt nåt om att jag är praktisk (hoppas jag). För att få maximal utdelning av resurserna borde det ju vara några klipska rackare som kommer med idéerna och ett större antal (vi kan kalla dem fotfolket) som utför själva arbetet. Men lustigt nog är det alltid den där tunnhårige killen som bor med min flickvän som blir på att göra't i slutändan.

Så nu sitter jag här och väntar på en nätverkstekniker som aldrig dyker upp samtidigt som min amerikanske kollega väntar otåligt på att vi ska ringa och få hjälp med konfigureringen. Och i mitten sitter jag och undrar hur jag hamnade här?

Om jag ändå kunde lära mig att vara både kreativ och listig, och kanske hålla truten stängd ibland...